Stockholm 3
Så. En hetshelg är över. Igår så höll jag koll på vikten med mammas våg och det gör mig inte klok det där.. hur jag bara rasar i vikt av att äta och kräkas. Men det måste ju bero på att det försvinner vätska. Men jag har börjat tvivla på det här idiotiska om att "hälften blir kvar" när man spyr. Det låter som något idiotiskt som folk säger till varandra för att skrämma upp varandra och vara allmänt missunsamma(på ett sjukt sätt), studier i det här ämnet (om det ens finns en endaste som kan kallas för studie) går inte att hänvisa till eftersom det finns så många aspekter på det här. Jag går ner i vikt av att "hetsa", så är det bara. Jag kräks upp ALLT jag stoppar i mig(+ lite till!!), det blir inte något kvar, så är det också. Jag såg på ett doktor phil avsnitt med en sjukt smal tjej som åt ENORMA mängder mat varje dag, men spydde upp allt. Hon var SUPERsmal ändå. Det GÅR att kräkas upp allt. Alla dessa bloggtjejer som tävlar om att gå ner i vikt borde sluta tracka och skrämma varandra. Det är så jävla äckligt.
Efter frukost(+ kompensation) igår så vägde jag 49.5 kg
Sedan var det lunch, vilket blev pankakor och mackor och sådant.. Efter det (+ kompensation) så vägde jag 49.1 kg.
Sedan skulle jag till farmor och fika, äppelkakor och godis och sånt.. Efter det(+ kompensation, såklart) så vägde jag 48.5 kg.
Sedan var det middag, som jag inte hann kompensera klart för, jag vet inte om jag lyckades få upp hela, och sedan skulle vi iväg till 50-års festen där de bjöd på tapas och gott bröd osv. Allt det där + kompensation. När jag kom hem så åt jag gröt och fil och müsli och lite godis, kompenserade.. (Kompensera är ett sådant fint ord för att spy) Och när jag vägde mig efter allt det här så vägde jag 48.2 kg.
Imorse vägde jag 48 prick.
Nu har jag pratat med mamma, så nu vet hon allting. Svårt att undgå kanske när jag springer och spyr helatiden.. Men det känns bra att hon vet, hon tog det ganska bra. Over all så känns det ganska bra. Jag har med mig en del fina kläder upp också. Jag har ätit gröt till frukost och jag har inte ångest över det, även fast jag har haft hetsdag igår. Det blir nog gröt till middag också sen ikväll, och imorgon börjar det vanliga "matschemat".
Jag är tydligen väldigt smal, alla här säger att de är oroliga och att jag är "spindeltunn", det känns bra på det sättet att min ständiga tanke om att jag är tjock blir liiite svagare. Sedan får jag upp det som M säger till mig ibland i huvudet. "Hej liten" brukar han säga. Jag vill vara liten. Liten och ynklig. Jag vill kura ihop mig i hans knä och bli struken över håret. Jag vill vara lätt som en älva och ömtålig som silkespapper.
Jag saknar M.
Efter frukost(+ kompensation) igår så vägde jag 49.5 kg
Sedan var det lunch, vilket blev pankakor och mackor och sådant.. Efter det (+ kompensation) så vägde jag 49.1 kg.
Sedan skulle jag till farmor och fika, äppelkakor och godis och sånt.. Efter det(+ kompensation, såklart) så vägde jag 48.5 kg.
Sedan var det middag, som jag inte hann kompensera klart för, jag vet inte om jag lyckades få upp hela, och sedan skulle vi iväg till 50-års festen där de bjöd på tapas och gott bröd osv. Allt det där + kompensation. När jag kom hem så åt jag gröt och fil och müsli och lite godis, kompenserade.. (Kompensera är ett sådant fint ord för att spy) Och när jag vägde mig efter allt det här så vägde jag 48.2 kg.
Imorse vägde jag 48 prick.
Nu har jag pratat med mamma, så nu vet hon allting. Svårt att undgå kanske när jag springer och spyr helatiden.. Men det känns bra att hon vet, hon tog det ganska bra. Over all så känns det ganska bra. Jag har med mig en del fina kläder upp också. Jag har ätit gröt till frukost och jag har inte ångest över det, även fast jag har haft hetsdag igår. Det blir nog gröt till middag också sen ikväll, och imorgon börjar det vanliga "matschemat".
Jag är tydligen väldigt smal, alla här säger att de är oroliga och att jag är "spindeltunn", det känns bra på det sättet att min ständiga tanke om att jag är tjock blir liiite svagare. Sedan får jag upp det som M säger till mig ibland i huvudet. "Hej liten" brukar han säga. Jag vill vara liten. Liten och ynklig. Jag vill kura ihop mig i hans knä och bli struken över håret. Jag vill vara lätt som en älva och ömtålig som silkespapper.
Jag saknar M.
Kommentarer
Trackback
